-0,7 kg på 10 dar! Glad!

1 januari: 70,5 kg

24 januari: 67,9 kg

-2,6 kg

Yay! Äntligen 7:an! Som i 67 alltså. Det var länge sen jag vägde mig, tio dagar sen sist. Hade inte tänkt väga mig idag heller men fick ett ryck och hoppade upp på vågen. Väldigt nöjd, hade inte väntat mig att få se sjuan redan. Å andra sidan har jag räknat kalorier duktigt och skött mig. Brukar kunna känna när jag går ner men inte den här gången.

Måste säga att det är RIKTIGT skönt att väga 67-nånting istället för 70-nånting. Glad att jag väntade tio dagar med att väga mig. Nu känner jag mig nöjd trots att jag bara gått ner 7 hekto på den här tiden. Om jag tänker 3-4 hekto på fem dagar så hade det inte känts lika bra av nån anledning. Och måste säga att det verkligen inte går lika snabbt att gå ner nu när jag fyllt 30 jämfört med när jag var 25 haha.

Känns så rätt nu och kände mig så fel vid 70 kg. Sitter självklart bara i huvudet. Blir bara så förvånad över att det sitter så starkt. Hela mitt allmäntillstånd påverkas av vikten. Minns det från när jag var yngre också, att när det hände något bra och jag var glad så tänkte jag att tänkt vad ännu gladare jag skulle vara om jag dessutom var smal.

På sätt och vis är det silverplats att bli glad för att jag går ner. Vinna på riktigt hade varit att bli vara fullt lycklig trots att jag inte väger så lite som jag vill.

Den var så jag började skriva i bloggen igen efter 1,5 års uppehåll; accepterade den här sidan av mig själv som blir glad över att gå ner i vikt och som tycker att det är något av det viktigaste som finns. För jag mår ju inte heller bra av att trycka undan och ignorera den sidan av mig, låtsas som den inte finns. Behöver prata ut om mina mat- och kroppstankar.

Vet att det här säkert är megaflum för många och att jag inte direkt är den mest peppande viktbloggen som liksom inte blir maximalt glad över att jag går ner. Eller jag blir ju skitglad, men sen efter det så kommer ju de andra tankarna på att det jag gör egentligen är dumt. Borde jobba på att vara nöjd med mig själv istället för att jobba på att gå ner.

Det här med att jag inte vägt mig på tio dagar är lite av ett test det med. Känner mig vilsen och lite identitetslös när jag inte vet vad jag väger.

Okej men sammanfattningsvis: jag är jätteglad att jag inte väger 70 kg längre, men jag är medveten om att vikten inte borde definiera min lycka så mycket som den gör.

Alltid nåt

1 januari: 70,5 kg

14 januari: 68,6 kg

-1,9 kg


Det får man väl säga är mycket bra. Men som jag skrev förut så är det värt ingenting om det inte är en hållbar minskning och jag blir mycket gladare för -2 kg på en månad än -1,9 kg på två veckor.

Men jag ska erkänna att det vid första anblicken var surt att se siffrorna på vågen som innebar att jag bara gått ner 0,4 kg sen förra vägningen över en vecka sen. Ansträngt mig lika mycket eller mer jämfört med första veckan och då gick jag ner 1,5 kg på fem dagar. Men det är inget konstigt alls, brukar rasa i början för att sen sakta ner.

Känns på kroppen och kläderna att jag gått ner lite så jag hoppas att det mestadels är fett som försvunnit. Har lagt till ett till pass (så tränar totalt 3 pass eller 2,5 timme), hoppas det kommer gå bra att fortsätta med det, och ökat vikterna. Gått bra med lunchpromenader också. Blivit i alla fall 3-4 st under vardagarna (de gånger det inte blivit av måste jag skylla på möten som legat över lunchen).

Ska verkligen försöka äta bättre nu. Har lagt för mycket energi på sötsaker och därför gått hungrig för mycket. Tänkte öka på maten lite mer också och hålla runt 1700 kcal/dag. Tror inte jag skulle orka hålla på så länge om jag fortsatte med 1500-dagar. Det är inte hållbart att ofta känna att jag dietar. Bästa "dieten" är att känna att man inte gör nåt särskilt utan bara äter god mat och är mätt.

Det jag gör nu är alltså 100% DIET och bara en variant av quick fix som jag kör nu när jag har hög motivation till att gå ner. Det största jobbet är verkligen inte detta, att gå ner i vikt genom att räkna kalorier, utan det största jobbet är att hålla min vikt stabil. Jobbet kommer sen, med att inte välja att äta massor när jag haft en jobbig dag eller när jag vill belöna mig eller när något ska firas.

Framför allt, min största dumhet som jag gjort oräkneliga gånger, så ska jag sluta med detta:

”JAG SKA BARA ÄTA UPP DET HÄR SÅ HAR JAG INGET ONYTTIGT HEMMA SEN”

Det där är min största praktidioti och viktfälla. Nystarter med nyttigheter brukar föregås av att jag bara ska äta upp den sista glassen, chokladen och kakorna jag har hemma. Sen ska jag inte köpa något nytt och så har jag inget hemma som kan fresta mig. Det är så tankarna går.

Det här är vad som händer:

Jag är nyttig i max ett par veckor. Sen utan att direkt veta hur det går till eller utan att tänka efter så köper jag hem något onyttigt och äter det. Och sådär kan jag hålla på hur många gånger som helst, konstant till och med. Så det är verkligen helt onödigt att göra en sån där puckad rensning.

-1,5 kg

1 januari: 70,5 kg

5 januari: 69,0 kg

-1,5 kg

Förra 1 januari började jag på 68,1 kg. Nu 70,5 kg. Hmpf. En vinst är i alla fall att jag blivit mindre matfixerad. Färre hetsningar, bara en handfull, senaste året. Förut kunde det bli en gång i veckan.

Det är inte så mycket att hänga i julgranen att jag gått ner 1,5 kg på 5 dagar, brukar nästan alltid gå ner snabbt i början. Blir mycket nöjdare för -2 kg på en månad för då är det en viktminskning jag behållit under en längre tid. Så om jag väger 68,5 kg i slutet av januari kommer jag vara nöjd.

Såna här ben vill jag ha, den här tjejen (fotade ur en söndagsbilaga) tycker jag är supersnygg.

Dumma sjuan...

70,5 kg

Var nervös när jag vägde mig igår. Inte så farligt som jag trodde, trodde ju på minst 72. Kanske har en tendens att tro att jag gått upp massor när jag inte vägt mig på länge och varit onyttig. Lite katastrof-tänk sådär. Men över 70 är så klart inte kul nånstans. Vill verkligen inte se den där sjuan längst fram.

Åt 1750 kcal igår, siktar på runt 1500 kcal idag. Lunchpromenaden såg jag fram emot redan på morgonen, tycker faktiskt det är så skönt att komma ut på lunchen. Inga problem att gå ut så länge det inte är snöstorm, är det torrt och inte så kallt som idag är det rena njutvädret.

Supermotivation att bli slim brukar inte räcka så långt för mig, håller i några veckor max och sen börjar jag krokna och vilja ha kakor och gå ner i vikt är plötsligt inte så viktigt. Sen börjar det om.  

Supermotivation → några veckor nyttigt → tappa sugen → onyttig period → supermotivation. 

Har hänt typ tjugotre tusen gånger under senaste tio-femton åren.

Behöver bryta det mönstret på något sätt. Kanske funkar på samma sätt som med träning det vill säga att man inte ska gå ut för hårt i början för då tröttnar man. Det tror jag på. Så inte göra för stora förändringar alltså.

En grej med kaloriräknandet är att inte lägga så mycket tid på antecknandet. Förut brukade jag skriva ner exakt vad jag åt (det är faktiskt några kcal skillnad mellan röd och grön paprika), vad det innehåller per 100 g, skriva ner exakt hur mycket jag åt och exakt hur mycket kcal det blir. Är pedantiskt kontrollfreak när det gäller kcal. Bara skrivandet och räknandet tog massa tid. Nu skriver jag bara ner vad jag ätit och så direkt hur mycket kcal samt rundar av till närmaste 5 så att det ska bli enkelt att räkna.

Eventuella avrundningsfel gör inget eftersom kcal inte är en exakt vetenskap. Jobbar med livsmedel så vet att producenten inte mäter ett nytt kcal värde så ofta utan det är ett medelvärde som står på förpackningen. Exempelvis vete innehåller mer kcal vissa årstider beroende på olika parametrar och brödproducenten gör inte nya mätningar så ofta. I vilket fall som helst är det onödigt att kalorinörda ner sig fullständigt.

Vad var min poäng nu igen? Jo att det är dumt att lägga tid och energi på att vara onödigt noggrann, det ökar risken för att jag ska tröttna. Vet att jag inte kommer orka väga och räkna varje dag heller, siktar på att räkna måndag-torsdag och äta vettigt utan att räkna fredag-söndag. Orka väga och räkna allt i en grönsakswok med massa ingredienser. Dessutom behöver jag öva på att skippa allt-eller-inget-tänket. Bara för att jag inte räknar ska jag inte go bananas och äta allt jag ser.

69,4 kg

Eh..! Efter tre dar med ca 1500 kcal liksom, måste ju lätt vägt över 70 innan. Trodde på 68-nånting nu. Men whatever. 

Har inga större förhoppningar inför att slimma ner just nu ändå såhär före jul. Om jag nu inte lyckats komma under 68 på flera månader på att äta nyttigt/normalt så lär jag inte göra det om jag inte räknar kalorier nu framöver. Och det tänker jag inte göra över julen, reser till släkt och köksvågen stannar hemma. Planerar inget frossande såklart men inget dietande heller.

Räkna kcal nu veckan före jul kanske är lite av damage control, alltså för att jag vet att julen kan innebära att jag går upp. Orkar inte heller hålla 1500 kcal mer än max en vecka. 1700 kcal är lättare. 1500 i veckan och 1700 under helgen under en längre period skulle göra underverk för formen. Får se efter nyår.

Frukost: Omelett med ost, rökt lax, en klick philadelphia och en hallon-apelsin-smoothie.

Kcal:

2 ägg, 100 g - 140

2 skivor gräddost, 20 g  - 90

100 g rökt lax - 190

20 g philadelphia - 50

1 dl hallon, 50 g - 20

2 dl proviva apelsin - 80

Totalt: 570 kcal

Väck med ångest

1 januari: 68,1 kg

22 maj: 63,6 kg

-4,5 kg

Trots kalas med mera med massa ätning och mindre träning så är 63:an kvar :) Blir mer och mer inne på att ju mindre jag tänker på vikt&mat desto lättare går det att hålla vikten. Ingen hetsning på länge nu.

Söndag idag! Min svåraste dag att hålla hetsfri i vanliga fall. Men jag tänker inte hetsa idag! Kör sockerfritt också, brukar vara lättare att hålla sig borta från hetsning då också. Men mest är det skallen och attityden det hänger på.

En annan viktig grej som jag insett: om jag misslyckas så ska jag inte ångesta, ska inte trycka ner mig själv. Varför ska man göra det liksom, vad är det bra för? Motiverande så man lättare håller sig på banan nästa gång? Vet inte hur det är med er, men för mig har det inte funkat i alla fall. Om jag trillar dit så tänker jag tänka "vad gott det var med glass!". Har ju inte funkat förut att ha ångest, så varför inte testa att vara glad och uppskatta det goda. Visst kanske inte så smart att äta godsaker om man vill gå ner i vikt. Men ätet är ätet, och frågan är varför välja ångest istället för en neutral attityd. Som normala icke-ätstörda människor.

Okej nu ska jag sluta föreläsa för mig själv och prova lite sommarkläder :)

Lite plus

1 januari: 68,1 kg

4 maj: 63,8 kg

-4,3 kg

Hoppar omkring runt 63 kg, nu plus några hekto jämfört med några dar sen. Några hekton bryr jag mig inte om för det kan bero på sen middag dan innan, ätit mer carbs än vanligt som fyllt på glykogenet i lever och muskler vilket binder vatten eller ätit mer salt som också binder vatten. Får vara glad att jag är viktstabil på en relativt låg vikt istället för att gå ner till en lägre vikt för att sen gå upp igen.

Spontan eftermiddagsvägning

1 januari: 68,1 kg

30 april: 63,4 kg

-4,7 kg

Vägde mig spontant i eftermiddags av nån anledning (brukar väga mig på mornar annars). Eller okej anledningen är att jag ätit lite igår och tidigare under dan idag och kände mig lätt och ville se. Tyvärr inte allmänt nyttigt ätande utan bara tappat aptiten pga diverse problem i livet just nu. Men självklart välkomnas ju det, aptitlösheten alltså, för har jag massa shit i livet så kan jag åtminstone få lite minus på vågen.

Råkade ju överäta i söndags. Har hållit mig på banan och inte överätit eller ätit godis hela veckan, men idag blev det faktiskt lite rester av påskgodis och glass. Men helt ok för det var lagom normalt ätande (ca 15 godisar och nån dl glass). Äggmacka till middag annars.

Har väl ingen direkt plan just nu, räknar inga kalorier, kör inte sockerfritt. Verkar gå bra ändå, hoppas det fortsätter så. Äter lite annorlunda i och för sig, känner för att testa äta fler små måltider och inte få stora som annars. Gillar inte att vara för mätt.

Vägning och lite filosofi

1 januari: 68,1 kg

21 april: 63,7 kg

-4,4 kg

Nöjd. Håller vikten. Åt normalt med middag igår så det är ingen svältvikt. Jag gör inget särskilt förutom att jag inte tänker så mycket på mat. Det är bra, det är så jag vill ha det.

Har märkt det i andra perioder i livet också, att det är när jag är upptagen med övriga livet som vikten är som bäst – låg och stabil. Det är därför jag fattat att det inte är bra att vara kaloribesatt som jag ändå är periodvis; i bästa fall går jag ner i vikt, men inte alltid, dessutom tänker jag på mat och vikt nästan hela tiden och det anser jag inte vara ett värdigt och bra liv. Tacka nej till middag med kompisar bara för att jag inte kan väga upp maten... Inte ovanligt alls när jag räknat kalorier. Ibland inte ens medvetet utan märker bara att jag ”inte har lust” att ses, har kanske inte ens tänkt på att det berott på att jag undermedvetet prioriterat full matkontroll.

När man är en sån bantningsexpert och kan i teorin allt om nyttighet men ändå inte lyckas gå ner i vikt, då sitter det ju i skallen. Ju mer energi jag lägger på nåt desto mer betyder det för mig, desto mer känsloladdat blir det. Alltså handlar det inte om maten och hitta nya gå-ner-i-vikt-metoder, utan det sitter i skallen. Och skallen blir ju besatt om jag jämt tänker på mat. En ond spiral: vill gå ner i vikt, känsloladdar mat, ballar ur och hetsar, vill desperat gå ner i vikt, känsloladdar mat ännu mer…

Därför tror jag att bästa ”metoden” för att få och hålla en vikt jag är nöjd med är att inte tänka på mat, kalorier och gå ner i vikt utan att bara leva.

Åh det här kändes insiktsfullt, tror jag fixar en ny kategori för såna här smartheter, kan vara bra när jag känner för att räkna kalorier igen.

Bra vägning

1 januari: 68,1 kg

14 april: 63,5 kg

-4,6 kg

Naaajs. -1 kg sen 1:a april. Visserligen hade jag före dåvarande vägningen ätit stor middag och hade träningsvärk (=mer vätska i musklerna), och nu före denna vägning åt jag med flit lite kvällen innan. Men har alltså varit ganska så viktstabil ett tag, bara gått upp och ner ett kilo under våren. Det är bra. Allt som inte är 68 kg är bra.

Mycket nöjd med vägningen

1 januari: 68,1 kg

25 mars: 63,5 kg

-4,6 kg

Kolla kolla, det var oväntat =) Trodde ju att jag gått upp ett kilo på de här knappt två veckorna som gått sen jag vägde mig sist. Istället ner ett hekto.

Ok att jag manipulerade siffrorna lite genom att inte äta middag igår. Det kanske var lite fusk. Men ändå. Det som står det räknas. Haha!

Viktfixerad har blivit Viktstabil. Naaajs. Hoppas det håller i sig.

Kcal Marabou Cookies&Cream

1 januari: 68,1 kg

12 mars: 63,6 kg

-4,5 kg

Trillade dit lite i torsdags kväll, efter mina dagens 1792 kcal var jag hungrig fortfarande och föll för suget så det blev lite småplock bl a Ben&Jerry (bottenskrap som fanns kvar i en burk), några skedar nutella, kaffegrädde (fråga inte…), mandlar och lite godis. Hamnade förmodligen under dagsbehovet i alla fall, men några ca 1700 kcal blev det alltså inte då.

Vet varför det hände, jag åt lösgodis och choklad till lunch. Men jag var så sugen och trillade dit. Marabous Cookies&Cream var rätt god, det är en vit fyllning med kakbitar och så chokladsås ovanpå inuti chokladbitarna.

En bit väger ca 9 gram och ger ca 52 kcal, hela förpackningen innehåller 15 rutor och väger 139 gram (560 kcal/100 g) så totalt 778 kcal för hela.

Eller om man föredrar det här måttet; ett kilo kroppsfett motsvarar ca 7500 kcal så ungefär ett hekto fett på kroppen motsvarar en sån här chokladkaka om man äter den utöver sitt dagsbehov.

Extremdieten gav utdelning, hej trean

1 januari: 68,1 kg

7 mars: 63,8 kg

-4,3 kg

Inte mer än rätt, ungefär så känns det. Måste vägt närmare 65 kg efter förra helgen med överätningen och har nu gått ner ungefär 1 kg när jag ätit ca 1500 kcal per dag en hel vecka och tränat fem hårda pass. Har ingen direkt superglädje över trean, inte som över fyran, den var jag superglad över. Smådepp på grund av långvarig energibrist kanske. Men nu blir det mer mat för mig. Känner fortfarande för att räkna men nu blir det ca 1700 kcal istället.

En av två

1 januari: 68,1 kg

27 februari: 64,6 kg

-3,5 kg

Nöjd med resultatet efter vägning i fredags. Målet var i och för sig att gå ner några hekton, men jag är ändå nöjd med att ha kvar 64:an. Åt ca 1500 kcal/dag måndag-torsdag. Runt 2000 kcal i fredags. Vill inte tänka på hur mycket kcal jag åt igår och ätit idag (men intresseklubben kan anteckna att Max nya hamburgare Grand delux var jättegod).

Mindre nöjd med helgens mat, har inte ätit nyttigt. Tror jag ska räkna kcal nästa helg.

Ok vikt, ej ok mat. En av två i alla fall.

+ 0,5 kg. Haha.

1 januari: 68,1 kg

18 februari: 64,5 kg

-3,6 kg

Tillbaka på 64,5 efter att nästan varit nere och nosat på 63:an men fine får skylla mig själv. Blev chipskväll i tisdags (och glass..och lösgodis..och bullar, varför funkade inte mitt bullmantra?? Jo för att jag glömde bort det..för att mantran ska funka får man inte placera dem längst bak i hjärnan utan långt framme och nära till hands). Det var gott i alla fall.

Är så himla svag när jag inte har stöd av mina dagliga rutiner (har inte haft dem denna vecka). Det var länge sen jag var sugen på att ha en ätardag...igår fick jag kämpa mot suget i flera timmar. Känner mig som en alkis. Så länge jag mår bra går det bra men så fort det händer nåt så faller jag nästan tillbaka. Stod emot, men säkert bara för att jag dealade till mig en framtida ätardag: om jag i förväg sparar ihop till kalorierna genom en dietvecka så kan jag ta en intjänad ätardag. Kanske gör det i mars.

Chipskvällen fick sonas genom att äta ca 1500 kcal i onsdags och igår. Är ändå glad för 64,5 kg för det var mitt viktmål som jag satte förra fredagen, sa ju att målet skulle vara att hålla mig viktstabil. Men nu hoppas jag på att lyckas gå ner några hekton till nästa vecka.

- 0,5 kg

1 januari: 68,1 kg

15 februari: 64,0 kg

-4,1 kg

Och inte för att jinxa vikten nu, men jag såg en skymt av 3:an också...innan vågen bestämde sig och hoppade upp ett steg till 64,0.

Shiiit helt oväntat!! Trodde på närmare 65. Har ju ätit normalt i helgen och inte så lite igår heller. Visserligen var jag skithungrig igår kväll (och fuskade med en äggmacka vid midnatt när hungern rev, så närmare 2000 kcal och inte ca 1700 blev det).

Nu är jag nära målet, 62 kg. Mitt mantra får väl bli Håll-vikten-ät-inte-bullen, får rabbla det, hållviktenätintebullen hållviktenätintebullen...

Inga bullar idag i alla fall, det går inte att äta energitäta saker och hålla kalorierna utan att kämpa mot hungern.

Yes!

1 januari: 68,1 kg

11 februari: 64,5 kg

-3,6 kg

Yes!!! Och även: puh... Vad besviken jag hade blivit om jag vägt 65 kg igen...

En sak är säker. De här fyra dagar har varit ren diet och inte en hållbar livsstilsförändring what so ever. Har även blivit två pass bodypump, två pass bodycombat och 4x35 minuter snabb promenad (plus ett par timmars promenad som är vardagsmotion typ gå till buss och gym). Energin har bara varit runt 1500 kcal per dag. Har absolut känt att jag dietat och ansträng mig = man vill absolut ha resultat på vågen.

Drömde till och med om vägningen...typisk stressdröm där man vill ha nåt eller är på väg nånstans men aldrig får det eller kommer fram...var fast på ett hotell och letade efter vågar i alla rum, när jag till slut hittade en våg så visade den bara nonsens med siffror och bokstäver, nästa våg var för liten för att stå på, vid tredje vågen dök det upp massa folk så jag kunde inte väga mig för det måste man ju vara naken för (20 gram trosa får ju absolut inte råka komma med för då kanske vågen slår över ett hekto)...

Kroppen känns bra, känner mig rätt smal =)

Mitt nästa mål är faktiskt att vara kvar på samma vikt till nästa fredag. Det blir utmaningar i helgen med både mello-kväll hos kompisar och födelsedagsfirande med tårta. Ska försöka hålla en bra balans. Målet är alltså att hålla mig måttlig och inte gå upp så mycket över helgen att det blir plus på vågen om en vecka.

4:an kvar

1 januari: 68,1 kg

5 februari: 64,7 kg

-3,4 kg

Målet är att få behålla den över helgen. Ökar på kalorierna lite också, lägger mig runt 1700 kcal nu fre-sön. Blivit några tillfällen med uppskattanden där jag får gissa kalorierna i mat, men det funkar helt ok, har ett hyfsat ögonmått när det gäller vikt och energi så länge jag vet vad maten innehåller.

En av mina principgrejer med kaloridietande är att jag inte tackar nej till sociala saker tex middag hos kompisar bara för att jag räknar (påminner om min ätstörda period och dit vill jag inte tillbaka). Så idag blev det middag ute på stan som jag gissar gav runt 900 kcal (pasta med tomatsås och ost).

Vinner inget på att tänka att det MÅSTE vara exakt, även om jag är kalorinörd och älskar känslan av kontroll. Det är så lätt hänt, när jag inte har möjlighet att räkna, att jag tänker att jag lika gärna kan passa på att äta det här, det där och lite av det här nu. No brainer. Smartare att acceptera att det inte blir exakt och fortsätta köra.

Sen är ju dagsformen på karaktären en annan femma så klart.

Fyran har skymtat fram

1 januari: 68,1 kg

2 februari: 64,9 kg

-3,2 kg

Fyran var länge sen jag såg =)

Men jag är inte direkt jätteglad för jag är mest rädd för att bli av med den... Men det funkar bra att räkna kalorier än så länge och så länge det gör det så fortsätter jag. Men det riktiga jobbet är ju att ligga stabilt och inte gå upp när jag äter utan att väga och räkna (för det vill jag ju inte göra hela tiden).

Känns bra i kroppen, är glad för fyran =)

Vågade vågen

1 januari: 68,1 kg

26 januari: 65,6 kg

-2,5 kg

Oh yeah! :) Haha vadå inte bryr mig (om vikten, vilket jag försökt intala mig senaste dagarna). Jag bryr mig. Kan man gå upp 1,5 kg på en vecka (som förra veckan då 67,1) så man man väl gå ner 1,5 kg på en vecka. Jojo-bantning kallas det förresten. Inte bra. Men jag är glad för 65,6 i alla fall.

Blev 1595 kcal igår. På håret där (försöker äta 1500-nånting kcal/dag mån-tor, tänkte jag), glömde först skriva in en bit ost jag åt på bussen.

Känns rätt bra i kroppen faktiskt. Är inte så långt ifrån 62 kg som är min smalvikt.

Haft 26 sockerfria dagar förresten. Såg en donut i tidningen idag. Stirrade på den i en minut. Bli av med sockersuget vore nice.