lördag 22 december 2012
Dream buns
Wow den där rumpan alltså. Wouldn't mind having that. At all. Gillar den här bilden, bra inspiration. Jessica Biel. Sikta mot stjärnorna så når man trädtopparna, typ så.
torsdag 20 december 2012
69,4 kg
Eh..! Efter tre dar med ca 1500 kcal liksom, måste ju lätt vägt över 70 innan. Trodde på 68-nånting nu. Men whatever.
Har inga större förhoppningar inför att slimma ner just nu ändå såhär före jul. Om jag nu inte lyckats komma under 68 på flera månader på att äta nyttigt/normalt så lär jag inte göra det om jag inte räknar kalorier nu framöver. Och det tänker jag inte göra över julen, reser till släkt och köksvågen stannar hemma. Planerar inget frossande såklart men inget dietande heller.
Räkna kcal nu veckan före jul kanske är lite av damage control, alltså för att jag vet att julen kan innebära att jag går upp. Orkar inte heller hålla 1500 kcal mer än max en vecka. 1700 kcal är lättare. 1500 i veckan och 1700 under helgen under en längre period skulle göra underverk för formen. Får se efter nyår.
Frukost: Omelett med ost, rökt lax, en klick philadelphia och en hallon-apelsin-smoothie.
Kcal:
2 ägg, 100 g - 140
2 skivor gräddost, 20 g - 90
100 g rökt lax - 190
20 g philadelphia - 50
1 dl hallon, 50 g - 20
2 dl proviva apelsin - 80
Totalt: 570 kcal
onsdag 19 december 2012
Dumma förkylning
Blir kroppen försvagad av att ligga på energi-minus? Undrar bara för att jag är förkyld och vill fortsätta ligga på runt 1500 kcal/dag (dagsbehov ca 2100 för mig), men jag vill så klart bli frisk så snabbt som möjligt. Det kanske inte påverkar något alls för det är ju inte jättestort minus jag ligger på. Men rent spontant känns det smartare att äta mer och stärka kroppen när man är sjuk. Har ett bra flow med kaloriräknandet och ca 1500 kcal så vill inte sluta.
Hatar att vara sjuk och inte kunna träna. Men det är bara gilla läget och dricka varmt te för att bedöva halsen.
tisdag 18 december 2012
Kaloribomben Ballerina
En Ballerina-kaka innehåller ca 70 kcal. Största skillnaden i mitt ätande när jag räknar kcal jämfört med när jag inte gör det är nivån av sötsaksätande. Hade jag inte räknat hade jag lätt ätit en kaka när jag kom hem efter jobbet, några till medan jag fixade middag och så kanske ett par efter maten. Helt tanklöst. 7 st Ballerina = 490 kcal. En tredjedel av vad jag siktar på att äta under en kcalräknardag. Det är nästan så att det är svårt att greppa.
Fast de är ju himla goda såklart =)
Fast de är ju himla goda såklart =)
måndag 17 december 2012
Well hello
Hej bloggen! Long time no seen. Bestämt mig för att börja skriva igen 1,5 år efter sista inlägget. Kommit till insikten att jag är Viktfixerad och att det inte är någon idé att förneka eller kämpa emot det. Det är en del av mig helt enkelt, hur gärna jag än vill att det inte ska vara så, hur gärna jag än vill vara ”normal”.
Så vad har hänt sen sist. 63 kg var ju inte särskilt långvarigt. Det blev 64 kg... 65... 67... 68... 69... (mestadels runt 68 kg senaste året; surprise liksom - 68 kg verkar vara vikten som min kropp har fäst sig vid, vilket är okej på mig som är 168 cm lång men inte så att jag är nöjd)...och så toppnoteringen 70,9 kg efter semestern i somras. Huh läskigt. Över 70 liksom, vad skulle mitt 18-åriga jag säga som tyckte jag var fet vid 62 kg haha. Jag idag, 12 år senare, skulle i alla fall säga åt henne att sluta vara fånig och vara nöjd. Men 70 kg vill jag verkligen inte väga.
Annars så har det faktiskt gått bättre med maten: inga hetsätningar på länge. Inga svullarhelger. Kanske några enstaka sen 2011 men verkligen en förbättring jämfört med förut. Det jag behöver sluta med är att fortsätta äta när jag är mätt. Läste någonstans att en tjock man hade frågat sin smale kollega vad hans knep är och det var att han den smale alltid slutade äta när maten fortfarande smakade gott. Alla som hetsätit vet väl hur det funkar om man är fast i hetsätningsträsket. Man äter tills det gör ont, tills man får hjärtklappning, tills man mår illa. Ungefär sju ljusår ifrån att maten fortfarande är god.
Jag slutat skriva här för att jag ville vara normal, äta normalt och inte bry mig om mat och vikt så mycket. Lägger man energi på något, som att skriva en viktblogg, så förstärker man ju det. Lägger jag energi på att hålla koll på mat och vikt, som egentligen är ett dåligt och onormalt beteende, så kommer jag ju bara bry mig om det mer. Men nu har jag alltså förlikat mig med att jag förmodligen inte kan släppa min viktfixering även om jag gärna vill det. Det är skitviktigt för mig att väga 63-65 kg och inte 70 kg, så är det bara.
Visst jag känner mig lätt dum i huvudet för jag vet ju att vad man väger knappast är det viktigaste i livet. Vara glad, ha kärlek i sitt liv, ta en promenad i en soligt snöigt landskap så att man känner lycka, ha ett roligt jobb - listan kan göras lång, är självklart mycket viktigare. Lägger jag energi på att ha ångest över min vikt så finns det inte lika mycket energi att t.ex. söka sig bort ifrån ett jobb man inte trivs med. Eller att vara glad över gnistrande snö. Så onödigt egentligen. Så det vet jag.
Låta maten styra livet är inte hälsosamt någonstans.
Men ändå...vill ha 63:an!!
Räknade kcal idag och det var nästan en berusande skön känsla att skriva ner maten, kcal i den och räkna ihop det. Gillar att ha kontrollen och att ha koll. Vet att räkna kcal är den effektivaste metoden för mig. Och nu vill jag verkligen ha bort 70 kg. Misstänker att jag väger det nu trots att jag inte vägt mig idag (vägde 69,6 kg för fem dagar sen).
Ätit 1590 kcal idag.
Så vad har hänt sen sist. 63 kg var ju inte särskilt långvarigt. Det blev 64 kg... 65... 67... 68... 69... (mestadels runt 68 kg senaste året; surprise liksom - 68 kg verkar vara vikten som min kropp har fäst sig vid, vilket är okej på mig som är 168 cm lång men inte så att jag är nöjd)...och så toppnoteringen 70,9 kg efter semestern i somras. Huh läskigt. Över 70 liksom, vad skulle mitt 18-åriga jag säga som tyckte jag var fet vid 62 kg haha. Jag idag, 12 år senare, skulle i alla fall säga åt henne att sluta vara fånig och vara nöjd. Men 70 kg vill jag verkligen inte väga.
Annars så har det faktiskt gått bättre med maten: inga hetsätningar på länge. Inga svullarhelger. Kanske några enstaka sen 2011 men verkligen en förbättring jämfört med förut. Det jag behöver sluta med är att fortsätta äta när jag är mätt. Läste någonstans att en tjock man hade frågat sin smale kollega vad hans knep är och det var att han den smale alltid slutade äta när maten fortfarande smakade gott. Alla som hetsätit vet väl hur det funkar om man är fast i hetsätningsträsket. Man äter tills det gör ont, tills man får hjärtklappning, tills man mår illa. Ungefär sju ljusår ifrån att maten fortfarande är god.
Jag slutat skriva här för att jag ville vara normal, äta normalt och inte bry mig om mat och vikt så mycket. Lägger man energi på något, som att skriva en viktblogg, så förstärker man ju det. Lägger jag energi på att hålla koll på mat och vikt, som egentligen är ett dåligt och onormalt beteende, så kommer jag ju bara bry mig om det mer. Men nu har jag alltså förlikat mig med att jag förmodligen inte kan släppa min viktfixering även om jag gärna vill det. Det är skitviktigt för mig att väga 63-65 kg och inte 70 kg, så är det bara.
Visst jag känner mig lätt dum i huvudet för jag vet ju att vad man väger knappast är det viktigaste i livet. Vara glad, ha kärlek i sitt liv, ta en promenad i en soligt snöigt landskap så att man känner lycka, ha ett roligt jobb - listan kan göras lång, är självklart mycket viktigare. Lägger jag energi på att ha ångest över min vikt så finns det inte lika mycket energi att t.ex. söka sig bort ifrån ett jobb man inte trivs med. Eller att vara glad över gnistrande snö. Så onödigt egentligen. Så det vet jag.
Låta maten styra livet är inte hälsosamt någonstans.
Men ändå...vill ha 63:an!!
Räknade kcal idag och det var nästan en berusande skön känsla att skriva ner maten, kcal i den och räkna ihop det. Gillar att ha kontrollen och att ha koll. Vet att räkna kcal är den effektivaste metoden för mig. Och nu vill jag verkligen ha bort 70 kg. Misstänker att jag väger det nu trots att jag inte vägt mig idag (vägde 69,6 kg för fem dagar sen).
Ätit 1590 kcal idag.
söndag 22 maj 2011
Väck med ångest
1 januari: 68,1 kg
22 maj: 63,6 kg
-4,5 kg
Trots kalas med mera med massa ätning och mindre träning så är 63:an kvar :) Blir mer och mer inne på att ju mindre jag tänker på vikt&mat desto lättare går det att hålla vikten. Ingen hetsning på länge nu.
Söndag idag! Min svåraste dag att hålla hetsfri i vanliga fall. Men jag tänker inte hetsa idag! Kör sockerfritt också, brukar vara lättare att hålla sig borta från hetsning då också. Men mest är det skallen och attityden det hänger på.
En annan viktig grej som jag insett: om jag misslyckas så ska jag inte ångesta, ska inte trycka ner mig själv. Varför ska man göra det liksom, vad är det bra för? Motiverande så man lättare håller sig på banan nästa gång? Vet inte hur det är med er, men för mig har det inte funkat i alla fall. Om jag trillar dit så tänker jag tänka "vad gott det var med glass!". Har ju inte funkat förut att ha ångest, så varför inte testa att vara glad och uppskatta det goda. Visst kanske inte så smart att äta godsaker om man vill gå ner i vikt. Men ätet är ätet, och frågan är varför välja ångest istället för en neutral attityd. Som normala icke-ätstörda människor.
Okej nu ska jag sluta föreläsa för mig själv och prova lite sommarkläder :)
22 maj: 63,6 kg
-4,5 kg
Trots kalas med mera med massa ätning och mindre träning så är 63:an kvar :) Blir mer och mer inne på att ju mindre jag tänker på vikt&mat desto lättare går det att hålla vikten. Ingen hetsning på länge nu.
Söndag idag! Min svåraste dag att hålla hetsfri i vanliga fall. Men jag tänker inte hetsa idag! Kör sockerfritt också, brukar vara lättare att hålla sig borta från hetsning då också. Men mest är det skallen och attityden det hänger på.
En annan viktig grej som jag insett: om jag misslyckas så ska jag inte ångesta, ska inte trycka ner mig själv. Varför ska man göra det liksom, vad är det bra för? Motiverande så man lättare håller sig på banan nästa gång? Vet inte hur det är med er, men för mig har det inte funkat i alla fall. Om jag trillar dit så tänker jag tänka "vad gott det var med glass!". Har ju inte funkat förut att ha ångest, så varför inte testa att vara glad och uppskatta det goda. Visst kanske inte så smart att äta godsaker om man vill gå ner i vikt. Men ätet är ätet, och frågan är varför välja ångest istället för en neutral attityd. Som normala icke-ätstörda människor.
Okej nu ska jag sluta föreläsa för mig själv och prova lite sommarkläder :)
torsdag 12 maj 2011
Försöka bli mindre viktfixerad
Har ju sluppit den värsta matfixeringen (förutom några söndagsåterfall) senaste tiden. Men ska jag vara ärlig med mig själv så är viktbiten rätt känslig fortfarande. Funderar ofta på att väga mig men vågar inte för jag är rädd för siffrorna. Åkte på en förkylning och har inte kunnat träna, blev visserligen lite deppad och tappade matlusten lite smått under samma period så det kanske jämnade ut sig. Men svårt att veta om det verkligen jämnade ut sig.
Över en vecka sen jag vägde mig sist. Är en sån som lätt går upp 2 kg på kort tid. Tänk om jag väger 65-nånting nu… Har inte vågat slarva med maten genom att äta för lite och riskera att förlänga förkylningen, så jag har tänkt på att äta ordentligt. Och inte tränat. Känner mig inte så slim så jag har säkert gått upp. Fan alltså.
Ta en sockerfri månad kanske? 16 maj till 16 juni skulle funka bra datummässigt (försöker undvika lägga sockerfria perioder när jag vet att nån fyller år etc). Okej kanske.
Men jag lovar mig själv att försöka bli mindre viktfixerad. Tänka positiva tankar som att det inte alls är farligt att pendla några kilon, att jag är en bra person även om jag inte väger min drömvikt, att jag är värd att må bra, att det är idiotiskt att låta vikten styra mitt välmående.
Över en vecka sen jag vägde mig sist. Är en sån som lätt går upp 2 kg på kort tid. Tänk om jag väger 65-nånting nu… Har inte vågat slarva med maten genom att äta för lite och riskera att förlänga förkylningen, så jag har tänkt på att äta ordentligt. Och inte tränat. Känner mig inte så slim så jag har säkert gått upp. Fan alltså.
Ta en sockerfri månad kanske? 16 maj till 16 juni skulle funka bra datummässigt (försöker undvika lägga sockerfria perioder när jag vet att nån fyller år etc). Okej kanske.
Men jag lovar mig själv att försöka bli mindre viktfixerad. Tänka positiva tankar som att det inte alls är farligt att pendla några kilon, att jag är en bra person även om jag inte väger min drömvikt, att jag är värd att må bra, att det är idiotiskt att låta vikten styra mitt välmående.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)