måndag 17 december 2012

Well hello

Hej bloggen! Long time no seen. Bestämt mig för att börja skriva igen 1,5 år efter sista inlägget. Kommit till insikten att jag är Viktfixerad och att det inte är någon idé att förneka eller kämpa emot det. Det är en del av mig helt enkelt, hur gärna jag än vill att det inte ska vara så, hur gärna jag än vill vara ”normal”.




Så vad har hänt sen sist. 63 kg var ju inte särskilt långvarigt. Det blev 64 kg... 65... 67... 68... 69... (mestadels runt 68 kg senaste året; surprise liksom - 68 kg verkar vara vikten som min kropp har fäst sig vid, vilket är okej på mig som är 168 cm lång men inte så att jag är nöjd)...och så toppnoteringen 70,9 kg efter semestern i somras. Huh läskigt. Över 70 liksom, vad skulle mitt 18-åriga jag säga som tyckte jag var fet vid 62 kg haha. Jag idag, 12 år senare, skulle i alla fall säga åt henne att sluta vara fånig och vara nöjd. Men 70 kg vill jag verkligen inte väga.

Annars så har det faktiskt gått bättre med maten: inga hetsätningar på länge. Inga svullarhelger. Kanske några enstaka sen 2011 men verkligen en förbättring jämfört med förut. Det jag behöver sluta med är att fortsätta äta när jag är mätt. Läste någonstans att en tjock man hade frågat sin smale kollega vad hans knep är och det var att han den smale alltid slutade äta när maten fortfarande smakade gott. Alla som hetsätit vet väl hur det funkar om man är fast i hetsätningsträsket. Man äter tills det gör ont, tills man får hjärtklappning, tills man mår illa. Ungefär sju ljusår ifrån att maten fortfarande är god.






Jag slutat skriva här för att jag ville vara normal, äta normalt och inte bry mig om mat och vikt så mycket. Lägger man energi på något, som att skriva en viktblogg, så förstärker man ju det. Lägger jag energi på att hålla koll på mat och vikt, som egentligen är ett dåligt och onormalt beteende, så kommer jag ju bara bry mig om det mer. Men nu har jag alltså förlikat mig med att jag förmodligen inte kan släppa min viktfixering även om jag gärna vill det. Det är skitviktigt för mig att väga 63-65 kg och inte 70 kg, så är det bara.

Visst jag känner mig lätt dum i huvudet för jag vet ju att vad man väger knappast är det viktigaste i livet. Vara glad, ha kärlek i sitt liv, ta en promenad i en soligt snöigt landskap så att man känner lycka, ha ett roligt jobb - listan kan göras lång, är självklart mycket viktigare. Lägger jag energi på att ha ångest över min vikt så finns det inte lika mycket energi att t.ex. söka sig bort ifrån ett jobb man inte trivs med. Eller att vara glad över gnistrande snö. Så onödigt egentligen. Så det vet jag.

Låta maten styra livet är inte hälsosamt någonstans.

Men ändå...vill ha 63:an!!






Räknade kcal idag och det var nästan en berusande skön känsla att skriva ner maten, kcal i den och räkna ihop det. Gillar att ha kontrollen och att ha koll. Vet att räkna kcal är den effektivaste metoden för mig. Och nu vill jag verkligen ha bort 70 kg. Misstänker att jag väger det nu trots att jag inte vägt mig idag (vägde 69,6 kg för fem dagar sen).

Ätit 1590 kcal idag.